Högt spel med dollar och vapen

Ursprungligen publicerad i Sydsvenskan den 3 augusti 2007

 Högt spel med dollar och vapen 

George W Bush föreslår att USA skall sälja och ge bort krigsmateriel för motsvarande 400 miljarder svenska kronor till Israel och arabiska stater. För de rika arabstaterna upphävs tidigare restriktioner och Israel, Egypten och Jordanien får vapnen i gåva. Förslaget kan verka underligt, men det handlar om både amerikansk ekonomi och ”kriget mot terrorismen”. Bush ser nu slutet på sin tid som president. Hans popularitet är låg och goda omdömen i historieböckerna kommer att bero på hans politik det kommande året. Med demokraternas majoritet i kongressen har han mycket lite manöverutrymme.

Två frågor kommer att dominera hans eftermäle: kriget mot terrorismen och ekonomin. Det står alltmer klart att krigen i Irak och Afghanistan inte kommer att vinnas. Förlusterna ökar för varje månad som går. Det brittiska imperiet förlorade i fghanistan 1838, 1878 och 1919. 1978 var det Sovjetunionens tur. Inget tyder på att USA och Nato kommer att lyckas. Men imperiet klarar inte att betala räkningen för dessa två krig, militära baser i fyrtio länder, annan militär närvaro i ytterligare nittio stater, om man samtidigt ska genomföra kraftiga skattereduktioner för de mest välbärgade. USA lånar närmare två miljarder dollar dagligen för att hålla hjulen i gång. De stora långivarna är Kina och Japan, men även Norge placerar över 30 procent av sin ständigt ökande oljefond i amerikanska värdepapper. Värdet av dollarn sjunker kontinuerligt och har säkert inte nått botten. Det var överenskommelsen i Bretton Woods 1944 som gjorde dollarn till världens ledande valuta. Den gången kunde USA:s guldreserv garantera att värdet av en dollar var 1/35 av ett ounce (28,3 gram) guld. Men USA tryckte dollarsedlar i stora mängder, och då Frankrike och andra i slutet av 1960-talet krävde att få ett ounce guld för varje 35:e dollar de hade samlat på sig genom åren, sprack bubblan. Från och med den 15 augusti 1971 vägrade Nixon att betala ut mera av guldreserven, och man ingick ett avtal med Opec om att olja skulle omsättas i dollar. På så sätt kunde dollarn ”hållas under armarna” i några år till. Dollarns värde bestäms idag i hög grad av hur mycket den används. När Saddam Hussein i november 2000 började kräva betalning för sin olja i euro i stället för dollar var det ett större hot mot USA än Iraks militära kapacitet.

Denna vecka är utrikesminister Rice på rundresa i Mellanöstern och hon har med sig mycket stora gåvor. Hon vill upprusta Israel, men även de av grannarna som USA litar på. Arabiska länder har under lång tid inte fått köpa all krigsmateriel som de önskat. Nu öppnas det för jätteinköp. Att Israel, som förlorade i Libanon för ett år sedan, får en gåva på krigsmateriel för tjugo miljarder dollar bör tolkas som ett försök att få Knesset med på att upprätta en palestinsk stat innan Bush avgår. Det är tveksamt om de lyckas. Att Israels ”fiender” får vapen beror antagligen på tre saker: 1. att Bush vill ha arabstaternas stöd i att lägga press på palestinierna att godta stora bosättningar på Västbanken 2. att Bush vill ha hjälp att stabilisera Irak 3. att dessa länder i utbyte mot vapnen lovar att fortsätta handla olja i dollar. På så sätt hoppas Bush kunna rädda ekonomin och gå till annalerna som den president som ordnade en palestinsk stat. Utsikterna för att detta går vägen är nog ungefär som att vinna på lotto.